CNC-bearbetningscenter måste göra dessa saker bra för metallskärning

Först vridrörelsen och den formade ytan

Vridrörelse: I skärprocessen måste arbetsstycket och verktyget skäras i förhållande till varandra för att avlägsna överflödig metall. Förflyttningen av överskottsmetallen på arbetsstycket av svarvverktyget på svarven kallas vridningsrörelse, vilket kan delas in i huvudrörelse och framflyttning. Ge motion.

Matningsrörelse: Det nya skärskiktet sätts kontinuerligt i skärrörelsen. Matningsrörelsen är rörelsen längs ytan av arbetsstycket som ska formas, vilket kan vara kontinuerlig rörelse eller intermittent rörelse. Till exempel rör sig den horisontella svarven kontinuerligt under rörelsen av svarvverktyget, och matningsrörelsen för arbetsstycket på huvudhyveln är intermittent rörelse.

Yta som bildas på arbetsstycket: Under skärprocessen formas den bearbetade ytan, den bearbetade ytan och ytan som ska bearbetas på arbetsstycket. En bearbetad yta är en ny yta som har bildats genom borttagning av överflödig metall. Ytan som ska bearbetas avser den yta som metallskiktet ska skäras på. Den bearbetade ytan är den yta på vilken svarvverktygets vändkant vänds.cnc-bearbetningsdel

Huvudrörelse: skär direkt av skärskiktet på arbetsstycket och omvandla det till spån, vilket bildar rörelsen av den nya ytan av arbetsstycket, kallad huvudrörelsen. Vid skärning är arbetsstyckets rotationsrörelse huvudrörelsen. Vanligtvis är hastigheten på huvudrörelsen högre och den förbrukade skärkraften är större.cnc vänddel

 
För det andra hänvisar bearbetningscentrets skärmängd till skärdjupet, matningshastigheten och skärhastigheten.cnc fräsdel

(1) Skärdjup: ap = (dw - dm) / 2 (mm) dw = det obearbetade arbetsstyckets diameter dm = det bearbetade arbetsstyckets diameter, skärdjupet är vad vi brukar kalla mängden kniv.

Val av skärdjup: Skärdjupet αp ska bestämmas enligt bearbetningstillåten. Vid grovbearbetning, förutom resterande tillägg, bör grovbearbetningstillägget skäras av så mycket som möjligt. Detta kan inte bara säkerställa produkten av skärdjup, matningshastighet ƒ, skärhastighet V stor under förutsättningen att säkerställa en viss grad av hållbarhet, utan kan också minska antalet pass, och vill lära dig UG numerisk styrprogrammering i QQ-gruppen 304214709 kan ta emot data. Vid överdriven bearbetningstillåtelse eller otillräcklig styvhet hos processsystemet eller otillräcklig bladstyrka, bör det delas upp i två eller flera omgångar. Vid denna tidpunkt bör skärdjupet för det första passet tas större, vilket kan stå för 2/3 till 3/4 av den totala tillåten; och skärdjupet för det andra passet är mindre för att erhålla efterbehandlingsprocessen. Mindre parametervärden för ytjämnhet och högre bearbetningsnoggrannhet.

När skärdelens yta har hårdhärdade material som gjutet, smidet eller rostfritt stål, bör skärdjupet överstiga hårdheten eller kylskiktet för att undvika skärande av skäreggen på hård- eller kylskiktet.

(2) Val av matningsmängd: den relativa förskjutningen av arbetsstycket och verktyget i matningsrörelsens riktning, i enheter av mm, per varv eller fram- och återgående av arbetsstycket eller verktyget. Efter att skärdjupet har valts bör en större matningshastighet väljas så mycket som möjligt. Valet av det rimliga värdet på matningen bör säkerställa att verktygsmaskinen och verktyget inte skadas av för stor skärkraft. Avböjningen av arbetsstycket som orsakas av skärkraften överstiger inte det tillåtna värdet för arbetsstyckets precision, och parametervärdet för ytjämnhet är inte för stort. Vid grovbearbetning är gränsen för matningen främst skärkraften. Vid halv- och efterbearbetning är gränsen för matningen främst ytjämnheten.

(3) Val av skärhastighet: Den momentana hastigheten för en punkt på verktygets skäregg i förhållande till ytan som ska bearbetas i huvudrörelseriktningen under skärprocessen, enheten är m/min. När skärdjupet αp och matningsmängden ƒ väljs, väljs den maximala skärhastigheten på basis av vissa, och skärprocessens utvecklingsriktning är höghastighetsbearbetning.

 

 

Tredje, grovhet mekaniska koncept

Inom mekanik avser grovhet de mikrogeometriska egenskaperna hos de mindre stigningarna och topparna och dalarna på den bearbetade ytan. Det är ett av problemen med utbytbarhetsforskning. Ytjämnhet bildas i allmänhet av de använda bearbetningsmetoderna och andra faktorer, såsom friktion mellan verktyget och ytan på delen under bearbetning, plastisk deformation av ytskiktets metall under spånavskiljning och högfrekventa vibrationer i processsystemet. På grund av skillnaden mellan bearbetningsmetoden och arbetsstyckets material lämnar ytan som ska bearbetas ett märke med en skillnad i djup, densitet, form och textur. Ytjämnhet är nära relaterad till mekaniska delars mekaniska egenskaper, slitstyrka, utmattningshållfasthet, kontaktstyvhet, vibrationer och buller och har en viktig inverkan på mekaniska produkters livslängd och tillförlitlighet.

 

 

För det fjärde, grovhetsrepresentationen

Efter att ytan på delen har bearbetats ser den väldigt slät ut och är ojämn när den betraktas. Ytjämnhet hänvisar till de mikroskopiska geometriska egenskaperna hos de mindre stigningarna och små topparna och dalarna på ytan av den bearbetade delen, som vanligtvis bildas av bearbetningsmetoden och/eller andra faktorer som tas. Funktionen hos delens yta är annorlunda, och de erforderliga parametervärdena för ytråhet är också olika. Ytjämnhetskoden är markerad på detaljritningen för att illustrera de ytegenskaper som måste uppnås efter att ytan är färdig. Det finns tre typer av höjdparametrar för ytjämnhet:

1. Skissera aritmetisk medelavvikelse Ra

Det aritmetiska medelvärdet av det absoluta avståndet mellan punkten på konturen längs mätriktningen (Y-riktning) och referenslinjen över provets längd.

2, mikroojämnheter 10 poäng höjd Rz

Avser summan av medelvärdet av de fem största konturtopphöjderna och medelvärdet av de fem största konturdaldjupen inom provtagningslängden.

3, den maximala höjden av konturen Ry

Avståndet mellan den högsta topplinjen och profilens nedre linje över provets längd.

För närvarande är Ra. används främst inom den allmänna maskintillverkningsindustrin.

 

 

För det femte, effekten av grovhet på delens prestanda

Ytkvaliteten efter bearbetning av arbetsstycket påverkar direkt de fysiska, kemiska och mekaniska egenskaperna hos arbetsstycket. Arbetsstyckets arbetsprestanda, tillförlitlighet och livslängd beror till stor del på huvuddelens ytkvalitet. I allmänhet är ytkvalitetskraven för viktiga eller kritiska delar högre än för vanliga delar, eftersom delar med god ytkvalitet kommer att avsevärt förbättra deras slitstyrka, korrosionsbeständighet och utmattningsbeständighet.

 

Maskinbearbetade delar	Cnc Svarvning Och Fräsning	Cnc-bearbetningstjänster online	Cnc-fräsning i aluminium
Bearbetning Cnc	Cnc-svarvningskomponenter	Snabb Cnc-bearbetning	Cnc aluminiumfräsning

www.anebon.com