CNC-bearbetningscenter måste göra dessa saker bra för metallskärning

Först vridrörelsen och den formade ytan

Vridrörelse: I skärningsprocessen måste arbetsstycket och verktyget skäras i förhållande till varandra för att avlägsna överflödig metall. Förflyttningen av överskottsmetallen på arbetsstycket av svarvverktyget på svarven kallas vridningsrörelse, vilket kan delas in i huvudrörelse och framflyttning. Ge motion.

Matningsrörelse: Det nya skärskiktet sätts kontinuerligt i rörelse. Matningsrörelsen är rörelsen längs ytan av arbetsstycket som ska formas, som kan vara kontinuerlig eller intermittent. Till exempel rör sig den horisontella svarven kontinuerligt under svarvverktygets rörelse, och arbetsstyckets matningsrörelse på huvudhyveln är intermittent.

Ytan som bildas på arbetsstycket: Under skärprocessen formas den bearbetade ytan, den bearbetade ytan och ytan som ska bearbetas på arbetsstycket. En bearbetad yta är en ny yta som har bildats från borttagning av överflödig metall. Ytan som ska bearbetas avser den yta på vilken metallskiktet skärs. Den bearbetade ytan är den yta på vilken svarvverktygets vändkant vänds.CNC-bearbetningsdel

Huvudrörelse: skär direkt av skärskiktet på arbetsstycket och omvandla det till spån, vilket bildar rörelsen av den nya ytan av arbetsstycket, kallad huvudrörelsen. Vid skärning är arbetsstyckets rotationsrörelse huvudrörelsen. Vanligtvis är hastigheten på huvudrörelsen högre, och den förbrukade skärkraften är mer betydande.CNC svarvdel

 
För det andra hänvisar bearbetningscentrets skärmängd till skärdjupet, matningshastigheten och skärhastigheten.

(1) Skärdjup: ap = (dw - dm) / 2 (mm) dw = det obearbetade arbetsstyckets diameter dm = det bearbetade arbetsstyckets diameter, skärdjupet är vad vi brukar kalla mängden kniv.

Val av skärdjup: Skärdjupet αp ska bestämmas enligt bearbetningstillåten. Vid grovbearbetning, förutom resterande tillägg, bör grovbearbetningstillägget skäras av så mycket som möjligt. Detta kan inte bara säkerställa produkten av skärdjup, matningshastighet ƒ och skärhastighet V large under förutsättningen att säkerställa en viss grad av hållbarhet, utan kan också minska antalet passeringar och vill lära dig UG numerisk styrprogrammering i QQ grupp 304214709 kan ta emot data. Vid överdriven bearbetningstillåtelse, otillräcklig styvhet hos bearbetningssystemet eller otillräcklig bladstyrka, bör den delas upp i två eller flera passager. Vid denna tidpunkt bör skärdjupet för det första passet tas större, vilket kan stå för 2/3 till 3/4 av den totala tillåten, och skärdjupet för det andra passet bör vara mindre för att uppnå efterbehandlingsprocessen - mindre parametervärden för ytjämnhet och högre bearbetningsnoggrannhet.

När skärdelens yta har hårdhärdade material som gjutet, smidet eller rostfritt stål, bör skärdjupet överstiga hårdheten eller kylskiktet för att undvika skärande skäregg på det problematiska skiktet eller kylskiktet.

(2) Val av matningsmängd: den relativa förskjutningen av arbetsstycket och verktyget i matningsrörelsens riktning, i enheter av mm per varv eller fram- och återgående av arbetsstycket eller verktyget. Efter att skärdjupet har valts bör en mer signifikant matningshastighet väljas så mycket som möjligt. Ett rimligt matningsvärde bör säkerställa att maskinen och verktyget inte skadas av för stor skärkraft. Avböjningen av arbetsstycket som orsakas av skärkraften överstiger inte det tillåtna värdet för arbetsstyckets precision, och parametervärdet för ytjämnhet är inte för stort. Vid grovbearbetning är gränsen för matningen främst skärkraften. Vid halv- och finbearbetning är gränsen för matningen i första hand ytjämnheten.

(3) Val av skärhastighet: Den momentana hastigheten för en punkt på verktygets skäregg i förhållande till ytan som ska bearbetas i huvudrörelseriktningen under skärprocessen; enheten är m/min. När skärdjupet αp och matningsmängden ƒ väljs, väljs den maximala skärhastigheten baserat på vissa, och utvecklingsriktningen för skärprocessen är höghastighetsbearbetning.

 

För det tredje, grovheten mekaniska konceptet

Inom mekanik hänvisar grovhet till de mindre stigningarnas mikrogeometriska egenskaper, toppar och dalar på den bearbetade ytan. Det är ett av problemen med utbytbarhetsforskning. Ytjämnhet bildas i allmänhet av de använda bearbetningsmetoderna och andra faktorer, såsom friktion mellan verktyget och delens yta under bearbetning, plastisk deformation av ytskiktets metall under spånavskiljning och högfrekventa vibrationer i bearbetningssystemet. På grund av skillnaden mellan bearbetningsmetoden och arbetsstyckets material lämnar ytan som ska bearbetas ett märke med en skillnad i djup, densitet, form och textur. Ytjämnhet är nära relaterad till mekaniska egenskaper, slitstyrka, utmattningshållfasthet, kontaktstyvhet, vibrationer och ljud från mekaniska delar. Det har en väsentlig inverkan på mekaniska produkters livslängd och tillförlitlighet.

 

För det fjärde, den grova representationen

Efter att detaljens yta har bearbetats ser den slät och ojämn ut. Ytjämnhet hänvisar till de mikroskopiska geometriska egenskaperna hos de mindre stigningarna och små topparna och dalarna på ytan av den bearbetade delen, som vanligtvis bildas av bearbetningsmetoden och andra faktorer som tas. Funktionen hos delens yta är annorlunda, och de erforderliga ytråhetsparametervärdena är också olika. Ytjämnhetskoden är markerad på detaljritningen för att illustrera de ytegenskaper som måste uppnås efter ytbehandling. Det finns tre typer av höjdparametrar för ytjämnhet:

1. Skissera aritmetisk medelavvikelse Ra

Det aritmetiska medelvärdet av det absoluta avståndet mellan punkten på konturen längs mätriktningen (Y-riktning) och referenslinjen över provets längd.

2, mikroojämnheter 10 poäng höjd Rz

Avser summan av medelvärdet av de fem mest betydande konturtopphöjderna och medelvärdet av de fem mest enorma konturdaldjupen inom provtagningslängden.

3, den maximala höjden av konturen Ry

Avståndet mellan den högsta topplinjen och profilens bottenlinje över provets längd.

Ra. används främst inom den allmänna maskintillverkningsindustrin.

 

För det femte, effekten av grovhet på delens prestanda

Ytkvaliteten efter bearbetning av arbetsstycket påverkar direkt arbetsstyckets fysiska, kemiska och mekaniska egenskaper. Arbetsstyckets arbetsprestanda, tillförlitlighet och livslängd beror i första hand på ytkvaliteten på den centrala delen. Generellt sett är ytkvalitetskraven för väsentliga kritiska delar högre än vanliga delar eftersom delar med god ytkvalitet avsevärt kommer att förbättra deras motståndskraft mot slitage, korrosion och utmattning.

 

Maskinbearbetade delar	CNC-svarvning och fräsning	Online CNC-bearbetningstjänster	CNC-fräsning i aluminium
Bearbetning Cnc	CNC-svarvningskomponenter	Snabb CNC-bearbetning	CNC aluminiumfräsning

www.anebon.com